Äntligen

Nu är vi iallafall både registrerade och har fått vår första valp-spruta. Det gick jättebra hos veterinären fastän hon stack oss med en spruta i nackskinnet. Tur att vi är tåliga och mest av allt var intresserade av att utforska bjud-godiset som fanns hos tant veterinär.

Idag har det bara regnat och regnat - vi har inte velat gå ut så vi har tillbringat dagen i köket och busat med Mamma och moster DiDi. Däremellan har vi kissat på golvet och sovit så matte  var nog lite less på att använda moppen! Men det får hon ta.

Nåja, nu är det natti-natti för oss för idag! Hoppas på en solig dag med mycket utevistelse imorgon.

Klantig matte

Jaha, nu är vi leveransklara och vad lyckades matte med? Jo, hon trodde hon var medlem i SKK och skickade in registreringspapperen, men gissa vad? Det var ju våra små-mattar som var medlemmar och då funkade det inte med registreringen!! Så nu har matte fått betala in medlemsavgiften även för sig själv så snart är vi inskrivna hos SKK.

Tyvärr resulterade den här fadäsen i att de som skulle köpa Armani fegade ur?? Jag fattar ingenting - men folk är som de är.... Synd för dem, skulle jag vilja säga, eftersom Armani är den goaste av killarna. De andra är rätt busiga :-)

Sedan har vi ju glömt att berätta vad vi heter, alla har ju fått alldeles egna namn så nu behöver man inte ropa "Kom då bäbisen, plutten, gullet" eller något annat fånigt. Jag, som ska stanna här, heter Gucci. Sedan har vi ju Armani, Vuitton, Chanel och, hör och häpna, en Rufus mitt i alltihopa. Rufus fick sitt namn först och det därför att han ser ut som en Rufus med sina ljusa ögonbryn. Dessutom är han busigast så ett designernamn passade inte riktigt på honom. Vi andra har ju lite mer världsvana namn.

Nä, nu måste jag sluta för jag ska ut och leka en stund i regnet! Det är spännande och lite kallt så matte måste vara med och kolla så vi inte börjar frysa. Men jag passar i alla fall på att visa en gullig bild på just Rufus som jag skrev om ovan - han är så cool...


Oj, oj, oj vad matte är lat!

Hon skriver ju aldrig något! Det kan i och för sig bero på att tiden inte räcker till med fem vildingar i familjen + lite annat. Vi mår jättebra nu och dagen tills vi kan flytta hemifrån närmar sig! Det är inte alla som fått nya mattar och hussar ännu och jag, med de vita strumporna fram, kommer att stanna kvar här för alltid! Usch, tänk att behöva bo med morsan hela sitt liv. Och hon är redan supertrött på oss bäbisar.

Pojken med vitt skägg, Armani, kommer att stanna kvar här i Skellefteå men de andra vet vi inte säkert var de tar vägen. Nåja, världen är inte så stor längre - det finns ju internet, bilar och sådant så att hålla kontakt är kanske lättare nu än förr.

Vi vill inte heller vara stilla så mycket så det är svårt att ta bilder men det kommer nog några nya inom kort! Vi hörs och bits!

RSS 2.0